Folkbibliotekens rötter är intimt sammanflätade med folkbildningens och båda har spelat en stor roll för demokratins framväxt och byggandet av folkhemmet. Idag, när delar av välfärdssamhället rivs och klyftorna ökar, måste biblioteken, liksom folkbildningen, förtydliga sitt uppdrag och bevisa sin nödvändighet i en snålare och mer konfliktfylld verklighet.

Bokens redaktörer, som även bidrar med egna texter, har bett olika skribenter, några verksamma i biblioteksvärlden, andra kända för sitt kultur- och samhällsengagemang, formulera vad det kan betyda för bibliotekens uppdrag och identitet om de återknyter till folkbildningens och folkbibliotekens gemensamma ursprung. Författarna har tolkat uppdraget helt fritt, vilket gett en stor spännvidd mellan det konkret biblioteksnära och det mer teoretiska och allmänpolitiska, och boken har blivit en stimulerande, utmanande och tankeväckande antologi som förhoppningsvis kan initiera en diskussion om folkbibliotekens folkbildande roll.