Pelle växer upp i en liten by i Norge. I framtiden vill han bli valfångare eller sportkommentator, äga en Chrysler och kyssa sin egen flickvän. Men saker blir inte som de borde bli. Hans tankar och beteende liknar ingen annans. Magiska tankar och okontrollerade ticks tar över koncentrationen. Ungdomsåren förvandlas till ett konstant tvättande och ett impulsivt beteende med oväntade ljud och avancerade ritualer. Familjen söker hjälp överallt, men ingen vet att sätta namn på beteendet. Pelle överlever ungdomsåren genom att vara bra på att ragga tjejer och spela hockey. Men innerst inne känner han sig som en jubelidiot, och självförtroendet, skolan och betygen försvinner bakom molnen tillsammans med fiskmåsar och flygplan.

I vuxen ålder drar Pelles annorlunda beteende honom ännu längre ner. Det tar timmar att tvätta sig, passera dörrtrösklar, ta på och av sig kläderna. Han slutar att tvätta sig och gå på toaletten, och tar istället kilometerlånga promenader för att gå bort sjukdomen. Han flyttar in i en gammal övergiven bil på ett fabriksområde, lever på revbensspjäll och juice. Misären fortsätter, månad efter månad.

Tack vare en hög inre energi och sin verbala förmåga klarar Pelle sig ur otaliga situationer. Han förlorar jobb efter jobb, men hittar strax ett nytt, tills sjukdomen åter gör honom för handikappad för att arbeta.

En dag hör han ett radioprogram där en professor nämner något som kallas Tourettes syndrom. Pelle blir styv av skräck, mjuk av glädje. Det är som om han hör ett eko från sitt eget liv finns det fler som han?

Han skriver ett brev till professorn och berättar om sitt liv. Någon vecka senare möter han samme professor av en slump på Hotell Bristol i Oslo. "Du ska inte vara här, du ska ha hjälp", säger professorn. "Och du ska börja ditt nya liv med att ta en lång dusch." Pelle har då inte duschat eller haft ett längre samtal med någon på över ett år. "Du är 97 procent handikappad, du har 3 procent hopp", fortsätter professorn. Tio år senare är Pelle frisk - så frisk som han vill bli. "Det är en glädje att läsa hans salta, smarta och upproriska prosa, ett sorts brev från en osannolik värld med branta stup och eldsprutande kratrar, men med ett tryggt livräddningsteam, som talar om laxfiske och bollar med frihetens röda mössa rakt bort i tok en varm junidag. Och inte minst har Pelle Sandstrak bidragit till att avdramatisera den svåra konsten att leva när man egentligen är på fel planet och helst sover i gamla bilvrak och gnager ben. Han har visat stort mod med sin berättelse." - Heidi von Born, Svenska Dagbladet "Historien om Pelles brokiga liv går rakt in i hjärtat, med sneda leenden och en klump i magen, men också med förundran och optimism. Det märks att Pelle är stå upp komiker; en mästerlig sådan [...] Författarens språk är i sig en illustration av Tourettes syndrom. Sandstrak låter orden löpa som ett pärlband, rappt och utan sentimentalitet. Han vill beröra, skaka om, få läsaren att omvärdera det redan givna. Vad är egentligen annorlunda? [...] Pelles historia visar på en stor portion självdistans, en enorm envishet och styrka. [...] Han inger hopp och ger rättmätig plats åt det annorlunda." - Norra Västerbotten