Senait G Mehari föds 1974 i nuvarande Eritrea, mitt under pågående inbördeskrig. Fadern är på flykt undan den etiopiska armén och överger sin familj. Förtvivlad stänger Senaits mor in sin lilla dotter i en resväska och lämnar huset. En granne hör späd-barnets skrik och räddar henne. Modern döms till ett sexårigt straff för sitt brott.

Senait växer upp på ett barnhem. När hon är fem år gammal dyker plötsligt hennes far upp i hennes liv. Han kommer för att hämta Senait till sig och sin nya fru. Där blir grov psykisk och fysisk misshandel hennes vardag.

Familjen har svårt att mätta den stora barnaskaran och man lämnar därför Senait och två av hennes halvsystrar till ELF, den eritreanska rebellarmé i vilken fadern själv kämpat. Hos ELF tränas flickorna till barnsoldater. Nu följer tre svåra år av hunger, törst, sjukdomar, slag och drillning. Sex år gammal blir Senait beordrad att gräva ner lik och skjuta med en kalasjnikov.

Som genom ett under räddas Senait och hennes systrar undan terrorn i ELF. En farbror för flickorna till säkerhet i Sudan. Så hör Senaits pappa av sig igen, denna gång från Tyskland dit han vill att de ska flytta. När döttrarna förenats med honom i Hamburg återupprepar han mönstret med hot och fysisk misshandel och femton år gammal rymmer Senait hemifrån. Hon lever med uteliggare under Hamburgs broar, men tar till sist kontakt med de sociala myndigheterna som ordnar ett boende åt henne. En rad svåra år återstår innan hon lyckas försonas med sitt förflutna och kan börja bygga upp sitt liv på nytt.

Idag är Senait en ung, självständig kvinna som målinriktat arbetar med sitt stora intresse musiken. 2003 kom hon på fjärde plats i den tyska uttagningen inför Eurovision Song Contest. Senait lever som sångerska, kompositör och låtskrivare i Berlin och arbetar aktivt mot förekomsten av barnsoldater i världen.