Mellan oss av ljus en strimma,är en diktsamling om kärlek, sorg och saknad. Kärleken till en nästan mytisk gestalt ligger som en klangbotten genom hela boken men efterhand är det sorgen och saknaden efter henne som upptar diktjagets tankar. Dikterna är tidlösa och allmängiltiga. Alla som förlorat någon kan känna igen sig i den förtvivlan, smärta och tomhet som uttrycks i dikterna. Ibland blir saknade rent fysisk: Kärlek dröjer kvar inte som en rispa i huden utan som minnets brännsår mellan revbenens spant.

Trots saknaden finns ändå ibland en tröst i den beröring på avstånd, som alla minnen framkallar:  

Du och jag nu, våra viskningar

som vågors samtal mellan stenar,

avstånd, som endast kan överbryggas

i dröm och fantasi nästan omärkligt

som när i en nattlig melodi toner

utan mötesplats drar genom tiden.  

Granskar man dikterna finner man att vissa motiv och metaforer återkommer genom boken. Metaforer för livet är bland annat vinden, viskningen andningen och för döden vattenfallet, lavinen, gravitationens mörkrum.

Genom upprepningen av vissa ord som ordet, blicken, fjärilen, fågeln hakar dikterna i varandra och håller ihop diktsamlingen, som inleds med I samma ögonblick/ som det första ordet/ lämnar dina läppar/ står hela meningen synliggjord /för min inre blick och avslutas med flyg ur mina händer .