I boken beskriver Maiellen smärtan och sorgen hon gått igenom sedan hennes då 21-åriga dotter Idas självmord 2004; Hur överlever man? Hon berättar hur hon nästan själv drogs med i SÅPHALKAN av ångest och sorg efter dotterns död, men hur hon genom trogna vänners stöd, lösningsinriktat terapeutiskt samtalsstöd, träffar i anhörigföreningen SPES för människor som förlorat någon i självmord, och genom att skriva, ändå skapat en fortsatt tillvaro, där sorg alltid kommer att finnas kvar, men också glädje och ett liv som de flestas. Med hjälp av de LINGONTUVOR, de stunder och platser som bär; kan man som efterlevande, trots all smärta och sorg, förmå sig till att utvecklas igenom också det allra svåraste som hänt. Det kräver förstås mod, mycket stöd och uthållighet. Varje självmord är ett samhällets misslyckande. Ställ frågor, visa att du finns där, sprid information om hur självmord kan förebyggas, så att vi tillsammans kan rädda liv!