Det var något konstigt med Gruffe. Han kliade sej hela tiden. Hade han fått älgloppor? Jag hämtade ett förstoringaglas för att kolla pälsen.
-Stå stilla Gruffe! Jag ska titta noga om du har fått älgloppor, sa jag.
Joodå,massor av älgloppor kunde jag se...
-Du måste duscha Gruffe, men hur ska du få plats i duschen? sa jag.
-Jag vet! Vi galopperar in till stan så kan jag duscha i biltvätten. Den är ju stor, sa Gruffe.
På vägen till stan kom vi ikapp barnen från förskolan ( ) Björkbacken. De var på väg tillbaka efter en utflykt i skogen.
-Hej Gruffe! Vad ska ni göra? frågade ( )Sofia. -Jag ska till biltvätten och duscha för jag har fått älgloppor, sa Gruffe.
-Snälla fröken ( ) Ann-Marie, vi kan väl få titta på när Gruffe duschar? frågade Nils.
-Ja, det går bra. Vi tar vägen förbi när vi går tillbaka till ( )Björkbacken.
Gruffe och jag stack iväg före barnen och köpte en biltvätt. Gruffe klev in i tvätten och jag tryckte på den röda knappen. Dörren stängdes och Gruffe blev ensam kvar där inne.
-Bom, krach, pang! Det blev ett förfärligt oväsen där inne. Jag tittade in i dörren. Milda makter! Stackars Gruffe! De stora blå borstarna hade fastnat i hornen på Gruffe. Han såg jättekonstig ut. Hela Gruffe var full med skum också. Han såg ut som en snögubbeälg med blå borstar i hornen. Jag blev väldigt full i skratt....
-Gruffe, du ser för tokig ut! sa jag och skrattade så att jag fick ont i magen.
Nu kom alla barnen från ( ) Björkbacken.
-Kolla på Gruffe! Han ser ju tokig ut, sa ( ) Alice.
Alla barnen hjälptes åt med att få bort de stora blå borstarna från hornen.


Inga Holms bok om den tokiga älgen roar både stora och små läsare.