Inte alla diktare slår igenom med sitt första
verk, och ännu färre skapar litteraturhistoria
med sitt debutarbete. Dostojevskij gjorde
bägge delarna med sin debutroman Arma
människor. Boken hälsades genast med
hänförelse av kritiker och läsare. Vid
Dostojevskijs död mindes man inte bara den
berömde författaren till ”de stora romanerna”
utan också den brådmogne skaparen av Arma
människor.

Boken som kom ut innan Dostojevskijs
förvisning till Sibirien, och är starkt påverkade
av Gogols Kappan, skildrar med hänsynslös
realism eländet hos det fattiga
ämbetsmannaproletariatet i 1800-talets
Petersburg. Men till skillnad från Gogol lever
sig Dostojevskij verkligen in i sina tjänstemän
och betraktar dem inte med den utomstående
satirikerns ögon. Titeln Arma människor skulle
kunna tjäna som måtto för hela Dostojevskijs
framtida litterära gärning.

Arma människor har i praktiken varit omöjlig
att få tag på i Sverige då den senast utkom
1984 och då som en bilaga till Spelaren i en
väldigt begränsad upplaga. Det är märkligt och
mycket oförtjänt att denna lilla pärla blivit så
pass bortglömd.