Zetterquist är en dokumentation av ett stycke europeisk kulturhistoria under drygt hundra år, som den speglas i ett antal konstnärer och musiker i den värmländska konstnärssläkten Zetterquist. En lättillgänglig och saklig framställning av fyra generationer Zetterquists kulturbärande betydelse och hur de spelat framträdande roller i livaktiga kulturmiljöer i Värmland och annorstädes. Den tar sin början i det slutande artonhundratalet, i wienklassicism och romantik som följs av det moderna genombrottet och slutar i samtidens svårbedömbara ifrågasättande av det moderna projektet. Den beskrivs lämpligen genom en uppräkning av de tolv personer som porträtteras. Det börjar med Pappa Lars, 18601946. Skolad i Stockholm och Paris, professor vid Musikaliska akademien, konsertmästare i både Kungliga Hovkapellet och Konsertföreningen, spelman. Prominent medlem av Rackstadkolonien, associerad med Valdemar Dahlgren och Folkliga Musikskolan på Ingesund, tidig tillskyndare till spelmanstävlingar i Arvika och övriga Värmland och till uppkomsten av Sellskapet Wermlänningarne och därmed en mer än 75-årig tradition att spela F. A. Dahlgrens bygdespel. Bland Lars Zetterquists barn tilldrar sig Lasse, i egenskap av cellist och lärare på Folkliga Musikskolan på Ingesund, och Jérôme, bildkonstnär, elev på Wilhelmssons konstskola i Stockholm, och spelman, särskilt intresse. Genom Jérômes äktenskap med Märta Swenson utvidgas kretsen med ytterligare en namnkunnig målare, också hon elev på Wilhelmssons konstskola; Märta företar en livslång utforskning av det tjugonde seklets modernism. Nästa generation domineras av de tre kusinerna och målarna Kajsa, Jörgen och Olle. Med Kajsa, dotter till Jérôme och Märta Zetterquist och utbildad på Konstfackskolan, hos Signe Barth och hos Lennart Rodhe på Konstakademien, fortsätter Stockholms-perspektivet från pappa Lars, men det utvidgas åt fjäll och Norge och förstärks genom hennes livslånga förbindelse med Per Adde, född i Filipstad, också han målare. Med bröderna Jörgen och Olle, söner till Knut och Hillevi Zetterquist, är perspektivet Värmland och Göteborg. De är båda elever till Endre Nemes på Valands konstskola. Med Olles hustru Denice Larson från New York, också hon Valandselev knyts ytterligare en målare till kretsen. Jörgen för det musikaliska arvet vidare som kornettist och ledare av en rad tradjazzband. Hans äktenskap med Britta Göran införlivar hennes far skulptören Niklas Göran och hans maka Gerd, textilkonstnär och målare och därmed förbindelsen med de berömda smederna på Myra i Rackstad. Och i den övriga familjen Göran återfinns ytterligare ett antal musiker och konstnärer. Fjärde generationen omfattar kusinerna Petter, Nina och Johan. Petter och Johan är söner till Jörgen och Britta Zetterquist. Petter målar i traditionen och broder Johan arbetar i ett internationellt och konceptuellt sammanhang. Hans förbindelse med fotografen Annika von Hausswolff från Göteborg är både personlig och professionell och tillsammans intar de en långt framflyttad konstnärlig förpostposition. Olles och Denice Zetterquists dotter Nina anknyter till den textila traditionen från Gerd, men också till den starka Göteborgstraditionen av textilkonstnärer med namn som Sandra Ikse. Musik och konst är sammanflätade, i släkten Zetterquist råder ett konstnärligt växelbruk. Här finns också en axel mellan det urbana och det provinsiella. Ett växelbruk mellan det folkligt lokala och internationella strömningar. Mellan det traditionsbevarande och det nydanande. Författaren Sven Smedberg är poet och tidigare rektor på Ingesunds folkhögskola. Bildredaktören Per-Inge Fridlund, tidigare intendent för Rackstadmuseet, har tillsammans med Sven Smedberg även författat boken Tjusning om Racken-konstnärerna. Formgivare: Lars Norrby Form. Förlag: Salungen.