Berättelsen om Söderby, Sveriges största sanatorium, handlar om kampen mot tuberkulosen, "det onda", som sjukdomen kallades i folkmun. Från 1800-talets senare del och in på 1900-talet insjuknade cirka 30 000 människor i tbc varje år. Nästan varje familj i Sverige var direkt eller indirekt berörd av sjukdomen. Så småningom växte en folkrörelse mot tbc fram. Runtom i Sverige byggdes i rasande fart särskilda sjukhus - sanatorier - som tog hand om de sjuka. Boken berättar om livet i den slutna hierarkiska värld som sanatorierna utgjorde. De lungsjuka vistades långa tider i detta samhälle i miniatyr. Men här berättas också om glädje, sammanhållning och vänskap. Många av de lungsjuka blev vänner för livet.