Stoikernas ödesbestämda världsordning, som kan sammanfattas under nyckelbegreppet ”hexis”, ger relief åt frågan i vilken grad en människa som begår en ond handling är ansvarig för sitt dåd. Hexis handlar om ödet, kärleken och rättvisan – tre alltid och överallt lika brännande ämnen. Tornedalska berättelser från 1900-talets första hälft illustrerar hur spörsmål inom klassisk grekisk filosofi ännu har aktualitet.De lovtal som hölls till kärleksguden Eros vid ett atenskt gästabud, skildrat av Platon för mer än två årtusenden sedan, ställs mot kärlekshistorier som utspelades långt senare i ett motsatt hörn av Europa. Aristoteles rättviseuppfattningar, här inordnade under namnet på rättvisans gudinna i grekisk mytologi, Dike, tillämpas för att döma en domstol som – åtminstone enligt hävderna i en viss by i Tornedalen – gjort sig skyldig till justitiemord. Hexis är en av tre böcker med tornedalskt motiv, skrivna av Åsa Nordén. De övriga två har titlarna ”Vattnet törstar” och ”Att känna igen ett ansikte”.