Precis i gränsområdet mellan vår biologi och vårt psyke, mellan neuropsykologi och filosofi, arbetar Paul Broks. Han kallar det tystnadens land, detta relativt unga och outforskade område. För att få det begripligt för oss och kanske även för sig själv, väljer Broks att använda ett bitvis rent poetiskt, lite drömlikt och medryckande språk i denna sin första bok. Målgrupp: intresserade av det mänskliga psyket. Läsare av Sacks och Damasio. Referenslitteratur i utbildning av psykologer & neurologer. Neuropsykologi/neurologi är en expansiv forskningsgren. Nobelpristagaren i medicin 2002 menade att den är/håller på att bli detta årtiondes viktigaste forskningsområde. Broks berättar om några av sina patienter och påpekar att om någon del av hjärnan skadas, så säger det en del om hur hjärnan normalt fungerar. Patientporträtten är fascinerande och på ett sätt oroande men alltid fulla av värme. Vi får bland annat träffa autistiska akademikern Martin som har en IQ på geninivå och som entusiastiskt arbetar med att försöka analysera sin egen autism. Och Judy som plötsligt förlorade minnet av 23 år i sitt liv och vaknade upp en morgon för att upptäcka att hon var frånskild och omgift sedan 18 år med en gråhårig främling. Eller mannen som tror att han är genomskinlig och som bär hatt hela tiden för att folk inte ska tycka att det är obehagligt att se rakt igenom hans huvud. Vad händer i dessa människor? Och i oss? Broks är aldrig tvärsäker, han ställer frågor och vi följer honom på hans utforskningar av det mänskliga psyket. Vad är en människas innersta "jag", vad är "själen" för någonting? I tystnadens land kommer att bli ett välkommet tillskott till litteraturen om hjärnan.