Av världens 100 största ekonomiska maktfaktorer är nu 51 företag och bara 49 stater.

Det tysta övertagandet handlar om hur företagen tar över politikens roll och i allt högre grad styr världen, hur de har tagit makten från politikerna och därmed i förlängningen från folket. Till exempel är General Motors och Fords omsättning större än BNP för Afrika söder om Sahara; IBM, BP och General Electric har tillgångar som överstiger den ekonomiska potentialen hos de flesta mindre nationer. Enbart Bill Gates tillgångar var strax före ingången till 2000-talet lika stora som den sammanlagda förmögenheten hos 50 procent av de sämst ställda amerikanska familjerna.

Noreena Hertz målar upp en bild av hur det genomkommersialiserade samhället fungerar, hur företagen och deras organisationer styr politikerna genom finansiering och hot, och delvis även styr opinionen genom att kontrollera forskningen och medierna.

Hur ska man då kunna ändra på detta? Noreena Hertz driver inte en entydig linje. Hon är öppen för komplexiteten i frågorna och strategierna vilken gör boken både uppmuntrande och deprimerande: Konsumentrörelsen kan ställa krav och driva fram förbättringar men de fattigaste har inte ens någon makt som konsumenter, miljöorganisationer kan slå direkt mot makten men är beroende av mediernas rapportering, storföretagen suger ut vinst ur människor och natur världen över men det finns företagsledare som använder sitt inflytande väl och lyckas uträtta mer än regeringar.