Författningshandboken innehåller medicinalförfattningar samt andra bestämmelser och anvisningar för personer som utför hälso- och sjukvårdsuppgifter. Detta gedigna standardverk är systematiserat i 23 avdelningar och har ett omfattande sakregister. Det innehåller dessutom 9 orienterande uppsatser som bland annat beskriver hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar, reglerna kring delegering och hur man läser och tolkar författningstexter.

Läs mer
Sedan förra årets upplaga har en hel del författningar och föreskrifter upphört och nya har tillkommit. Under det gångna året trädde bland annat dataskyddsförordningen (GDPR) i kraft. Förordningen har tagits med dels för att personuppgiftslagen upphört, dels för att den medför förändringar i bland annat patientdatalagen. Som patient kan man inte åberopa rätten att få sina uppgifter borttagna ur ett patientregister, vilket man däremot kan som deltagare eller patient i ett forskningsprojekt.
Under 2019 inrättas den nya Etikprövningsmyndigheten som ska samla all etikprövning av forskning som rör människor. Dess uppdrag är att effektivisera handläggningen av ansökningar om etikprövning och göra den mer enhetlig över landet. Bestämmelser kring detta finns i lag om etikprövning om forskning som avser människor (SFS 2003:460).
I och med en ny paragraf i hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) har reglerna för vårdgarantin ändrats. En patient har nu rätt att få en bedömning inom tre dagar till skillnad från tidigare sju. Bedömningen gjordes tidigare enbart av läkare, men kan nu även göras av annan legitimerad personal inom primärvården.
En ny paragraf i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2017:37) ger icke-legitimerad ambulanspersonal rätt att iordningställa och ge läkemedel med stöd av ett generellt direktiv.
Den 1 januari träder en ny lag om försäkringsmedicinska utredningar (SFS 2018:744) i kraft. Den ålägger landsting att på begäran av Försäkringskassan utföra försäkringsmedicinska utredningar för att utreda en individs rätt till ersättning. Dessa utredningar ska dock inte betraktas som hälso- och sjukvård.

Om författarna
Camilla Heise Löwgren, som sammanställer innehållet i Författningshandboken, är leg. sjuksköterska och jur.kand. Hon arbetar som jurist hos en stor vårdgivare och föreläser även inom området medicinsk juridik för bland annat studenter, sjukvårdspersonal och patientorganisationer