Vad har skönlitteraturen för betydelse i en skola där läroplanerna framhåller ett vidgat textbegrepp som omfattar både film, dataspel och andra medieformer? Boken vill belysa litteraturundervisningen och litteraturens ställning inom svenskämnet och lärarutbildningen. Boken tar bland annat upp läsvanor och litteraturförståelse, litteratursyn i läromedel samt hur blivande lärare tolkar skönlitterära texter.

Läs mer
Svenska är det största ämnet i skolan och det största ämnet inom lärarutbildningen. Svenskämnet är dynamiskt och brett, och förhållandet mellan dess olika innehållsliga delar har alltid diskuterats. Vad man ska läsa och hur man pedagogiskt arbetar vidare med det lästa, är de didaktiska kärnfrågorna som många lärare i svenska brottas med. Dessa frågor får särskild betydelse i dag, då det svenska samhället inte längre är kulturellt homogent. Många elever har ett annat kulturarv än det västerländska. Det är därför inte längre självklart att man i skolan ska läsa verk av de stora svenska författarna.

Om författarna
Bokens huvudredaktör är Lena Kåreland, professor em. och barnboksforskare. Övriga medförfattare har alla gedigna kunskaper inom sina respektive specialområden: litteraturvetenskap, litteraturdidaktik, receptionsforskning, diskursanalys och pedagogik.

Recensioner
Boken bör vara av stort intresse och något av en väckarklocka inte bara för blivande och redan yrkesaktiva lärare. Den kan också bli användbar vid lärarfortbildning på olika stadier inom skolsystemet. Även verksamma inom exempelvis bibliotek, massmedier och bokförlag samt skolpolitiker kan här få vidgade kunskaper om och ökad förståelse för undervisning i ungdomsskolans och lärarutbildningens största och kanske viktigaste ämne. BTJ. Häftepos 09122061. Lektör: Ulf Viklund