Han var den liberale debattören som utmanade samhällets eliter – men som i sin tur fick se sig utmanad av ännu radikalare socialister. Han var romanförfattaren som skrev i tidens populära genrer och sökte en stor publik – men vars litterära rykte blev allt mer skamfilat. Han drömde om en framtid som reformsinnad diktarpräst – men utsattes för förföljelse från kyrkan. Han var resenär och familjeförsörjare, aspirerande ämbetsman och offentlig drömmare.

Den avslutande delen av Johan Svedjedals stora biografi över C. J. L. Almqvist (1793-1866) följer hans verksamhet från början av 1840-talet. Almqvist levde i skandalen efter Det går an (utgiven 1839) och försörjde sig som skribent i Lars Johan Hiertas liberala Aftonbladet. Han skrev en rad stora romaner, men kunde också återuppta utgivningen av samlingsverket Törnrosens Bok – samtidigt som han kämpade med dålig ekonomi.

Allt avbröts av katastrofen när han 1851 flydde ur landet, anklagad för att ha plundrat och försökt mörda en procentare. Flykten gick till USA där han levde under antagna namn och som bigamist.

Frihetens rena sak skildrar ett kvarts sekel av ett författarliv som har fortsatt att fascinera eftervärlden. Vad låg egentligen bakom händelserna 1851? Var Almqvist skyldig? Eller var han utsatt för en konspiration? Med hjälp av tidigare inte utnyttjat material belyser Johan Svedjedal en av den svenska litteraturhistoriens stora tvistefrågor.

Frihetens rena sak är den tredje delen av en biografi där de två tidigare delarna har väckt bred uppmärksamhet, Kärlek är (2007) och Rosor, törnen (2008).