Samverkan med det omgivande samhället är en strategiskt viktig fråga för svenska lärosäten. Den här boken avser att förtydliga vad samverkan kan handla om, hur samverkan kan stärkas och hur samverkansskicklighet kan dokumenteras och synliggöras som en merit för forskare och lärare.

En gedigen genomgång av styrdokument från nio lärosäten och intervjuer med forskningsledare utgör bas för boken. Fram träder en bild av en diversifierad verksamhet där samverkan redan pågår i många former. Det finns likväl ett behov av att arbeta mer systematiskt med frågan eftersom samverkan tenderar att drivas av enstaka eldsjälar, istället för att vara en naturlig del i verksamheten. Dessutom bör interna belöningssystem granskas eftersom de påverkar forskares och lärares vilja och möjlighet att samverka. I detta sammanhang lyfter författarna frågan om det är dags att inkludera samverkansskicklighet som en förmåga, jämte pedagogisk och vetenskaplig skicklighet.
Samverkansskicklighet är framför allt av intresse för personer i ledande position vid ett lärosäte, eller för dem som har med ledningen att göra. Boken kan även vara intressant för rekryteringsgrupper och för dem som söker tjänster och uppdrag vid svenska lärosäten.