I september 1931 tvingades Sverige överge guldmyntfoten. Landet bytte myntfot – från guld till papper – med stabilisering av prisnivån som officiellt mål. Det var första och enda gången ett land försökt sig på något sådant. Sverige anses därigenom ha föregripit den inflationsmålspolitik som sedan 1990-talet bedrivs i ett antal länder, däribland Sverige.

I denna bok undersöks hur den nya penning- och valutapolitiken behandlades i sex svenska dagstidningar åren 1931 till 1937. Här­igenom kan man få en uppfattning om hur experimentet utvecklades, var olika aktörer stod och hur de förflyttade sig över tid samt vilken information som i denna demokratins ungdomstid delgavs den breda allmänheten.
Äran för att Sverige kom att spela en pionjärroll brukar till­skrivas de nationalekonomer som verkade i Knut Wicksells anda, främst Gustav Cassel och Eli Heckscher. Dessa båda dominerade tillsammans med Bertil Ohlin 1930-talets penning- och valuta­politiska debatt men även en rad andra debattörer var i farten, t.ex. ekonomer som
 Gunnar Myrdal och Sven Brisman och politiker som Ernst Wigforss.

Hur såg media på det unika penningpolitiska experiment som genomfördes
i Sverige på 1930-talet? Svaret får vi i Benny Carlsons kartläggning av reak­tioner i pressen. För första gången har en forskare systematiskt granskat hur ett antal ledande tidningar rapporterade om Riksbankens politik. Det är ett spännande dokument om ett spännande experiment som blivit aktuellt
i samband med dagens debatt om centralbankspolitikens möjligheter.
Lars Jonung, professor i nationalekonomi