Hur kan man leda och organisera granskning för att säkra oberoende och kvalitet? Hur ska oberoendet regleras och organiseras, och vad betyder kultur och ledarskap? I boken utvecklas ett ramverk för att förstå dessa frågor. Vidare diskuteras betydelsen av olika vägval avseende granskningsinriktning och externa relationer.

Boken utgår från fallet Riksrevisionen och dess vägval under de första tio åren, med fokus på främst effektivitetsrevision. Studien visar på en konfliktfylld första tid efter myndighetens bildande och hur revisionen kom att inriktas mot regelefterlevnad, ansvarsutkrävande och konfrontation, snarare än mot främjande och stödjande. Internt kringskars utredarnas professionella autonomi. Initialt blev därför Riksrevisionen inte den förebild som det var tänkt. Efter riksdagens starka markeringar år 2009-2010, vissa lagändringar år 2011, nya riksrevisorer och nya vägval har situationen förbättrats.

Idag finns en växande samsyn och dialog i myndighetens relationer och Riksrevisionen börjar bli allt tryggare i sitt oberoende. Men vägen dit har varit lång och av dess historia kan vi lära oss mycket ifråga om oberoende granskning. Boken riktar sig till forskare och studerande på universitet och högskola, samt yrkesverksamma på revisionsområdet.