Flyktingbarn som söker en fristad i vårt land påverkas ofta av egna svåra upplevelser av krig, våld och övergrepp. Många utvecklar allvarliga tecken till psykisk ohälsa. En del barn utvecklar ett apatiskt uppgivenhetssyndrom. När de så kallade apatiska flyktingbarnen dök upp i början av 2000-talet var bristen på kunskap stor. Inte sällan ledde det till att barnen inte fick hjälp eller att insatserna försämrade barnens tillstånd. I dag har både forskning och erfarenheterna av förebyggande insatser och behandling gjort stora framsteg. Denna bok är den första i sitt slag om teori och behandling av barn med svåra uppgivenhetssyndrom, kunskaper som rör alla traumatiserade flyktingbarn som, om de inte behandlas på rätt sätt, riskerar att utveckla uppgivenhetssyndrom. Bokens författare är forskare, läkare, psykologer, sjukgymnaster, jurister, psykoterapeuter, sjuksköterskor, socionomer och socialpedagoger. Boken tar bland annat upp: Effekter av långvarig stress på föräldra-barnrelationen Biologiska och psykologiska effekter av trauma och uppgivenhetssyndrom Beskrivningar av olika behandlingsmodeller Nutritionsbehandling vid uppgivenhetssyndrom Förebyggande insatser Historiska erfarenheter av uppgivenhetssyndrom Mänskliga rättigheter och etik Asylprocessen och juridik Hur påverkas behandlaren? Boken riktar sig till alla som möter flyktingbarn med svår psykisk ohälsa eller uppgivenhetssyndrom: läkare, sjuksköterskor, studenter och andra inom vård, socialtjänst, skola, förskola, kommuner och andra myndigheter men också alla viktiga personer som finns runt barnen och deras familjer i sociala nätverk och frivilligorganisationer.