Europeiseringen av svensk rätt – dvs. vårt medlemskap i EU och inkorporeringen av Europakonventionen – har inneburit ökade krav på domstolsprövning av förvaltningsbeslut. Möjligheten att överklaga till regeringen eller någon förvalt-ningsmyndighet kan alltså vara otillräcklig. I försöken att nå upp till en godtagbar europarättslig standard har det befintliga regelverket ”lappats och lagats” och på så sätt har vi åstadkommit vad författaren kallar ”en normativ djungel”, dvs. en snårskog av principer, paragrafer och domar. Kort sagt, gäller ett överklagandeförbud i en specialförfattning, eller ett påbud om att regeringen, en viss nämnd eller en central förvaltningsmyndighet är enda eller sista besvärsinstans, eller kan domstolsprövning ändå erhållas i Förvaltningsrätten genom överklagande enligt FL 22 a §, i Tingsrätten genom att talan väcks enligt RB eller möjligen i Regeringsrätten med stöd av RättsprL? Dessa frågor låter sig inte alltid besvaras på ett enkelt sätt, och en allmän osäkerhet tycks vara utbredd, både hos allmänheten och hos jurister. I boken redogör författaren för gällande rätt, både i ett inhemskt och i ett europarättsligt perspektiv, kompletterat av egna – ibland kritiska – reflektioner. Boken är lämplig för juriststudenter och på specialkurser i ämnet, samt för yrkesverksamma jurister.