För att personer med demenssjukdom ska kunna leva ett fullgott liv behövs mer kunskap. I grunden handlar det om att förändra föreställningar och attityder till personer som lever med en demenssjukdom så att personerna själva, deras anhöriga och personal inom hälso- och sjukvården och politiker, kan se nya möjligheter i stället för enbart förluster. I den här boken presenteras kunskap och forskning som sätter personer med demenssjukdom i centrum. Boken utgår alltså inte i första hand från vården eller anhöriga, utan från dem som lever med sjukdomen. På så sätt skapas en tankeram som ger stöd vid både utvecklingsarbete och reflektion bland människor som på olika sätt arbetar med och för personer med demenssjukdom.

Cirka 110 000 och 170 000 svenskar har i dag en demenssjukdom. Om ett tiotal år är det betydligt fler: ökad livslängd och en större medvetenhet om demenssjukdomar gör att allt fler personer får en diagnos tidigt i förloppet. Som en konsekvens av detta kommer alltfler personer att leva med en demenssjukdom under lång tid, och ofta i hemmet. Detta innebär inte bara en utmaning för vård, omsorg och socialpolitik, utan väcker också frågor som berör såväl personer med demens, som anhöriga och andra i det sociala nätverket: Hur kan personer med demens leva och fungera i sitt hem tillsammans med eventuella familjemedlemmar? Hur kan de fungera som medborgare och delta i samhällslivet, ha makt över sitt eget vardagsliv och fatta egna beslut om sitt eget liv?

I boken medverkar forskare från Centrum för demensforskning (CEDER) vid Linköpings universitet. Den innehåller många pedagogiska exempel och riktar sig till utbildningar inom vård, omvårdnad, socialt arbete och omsorg.

Ingrid Hellström, legitimerad sjuksköterska och docent i palliativ vård, är verksam vid Linköpings universitet och Ersta Sköndal högskola.

Lars-Christer Hydén är professor i socialpsykologi och föreståndare för Centrum för demensforskning (CEDER), Linköpings universitet.

Eleonor Antelius, fil. dr, verksam vid Centrum för demensforskning (CEDER), Linköpings universitet.

Therése Bielsten, specialistsjuksköterska inom vård av äldre, doktorand vid Linköpings universitet.

Anna Ekström, fil. dr i utbildningsvetenskap vid Stockholms universitet. Innehar postdok vid CEDER, Linköpings universitet.

Mahin Kiwi, doktorand vid Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier vid Linköpings universitet.

Agneta Kullberg är legitimerad sjuksköterska, distriktssköterska och universitetslektor i folkhälsovetenskap, Linköpings universitet.

Lisa Folkmarson Käll är docent i teoretisk filosofi och verksam som biträdande lektor i filosofi vid Centrum för demensforskning (CEDER) samt biträdande lektor i genusvetenskap vid Stockholms universitet.

Ali Reza Majlesi är fil. dr och innehar postdok på Centrum för demensforskning (CEDER), Linköpings universitet.

Ann-Charlotte Nedlund, fil. dr i statsvetenskap och universitetslektor vid Centrum för demensforskning (CEDER), Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier samt Prioriteringscentrum, Avdelningen för hälso- och sjukvårdsanalys, Institutionen för medicin och hälsa, båda vid Linköpings universitet.

Elin Nilsson, doktorand i socialt arbete på Linköpings universitet, knuten till Centrum för demensforskning (CEDER) och undervisar på socionomprogrammet, Linköpings universitet.

Jonas Nordh är doktorand inom Hälsa och samhälle, Linköpings universitet och vid Centrum för demensforskning (CEDER).

Elzana Odzakovic är legitimerad sjuksköterska, specialistsjuksköterska med inriktning distriktssköterska, och universitetsadjunkt i omvårdnadsvetenskap, Linköpings universitet. Hon är också doktorand vid Centrum för demensforskning (CEDER) vid institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (ISV), Linköpings univeristet. 

Charlotta Plejert, docent, universitetslektor vid forskarskolan för Språk och kultur i Europa, Institutionen för kultur och kommunikation samt Centrum för Demensforskning (CEDER) vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet.

Lisa Strandroos, doktorand vid Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier vid Linköpings universitet.

Maziar Yazdanpanah, doktorand vid forskarskolan Språk och kultur i Europa, Institutionen för kultur och kommunikation, Linköpings universitet.

Linda Örulv, fil. dr i Hälsa och samhälle och ingår i CEDER:s forskargrupp kring demens och medborgarskap.

Johannes H. Österholm är legitimerad arbetsterapeut och doktorand vid Centrum för demensforskning (CEDER) vid Linköpings universitet.