Begreppet effektivitet löper som en röd tråd genom sanktionsavgifternas historia från skattetillägg i början av 1970-talet till straffavgift för placering av fondmedel 2008. Utvecklingen har styrts av en önskan om frekventa reaktioner som effektivare än straff avhåller såväl juridiska som fysiska personer från överträdelser av miljöbalken, arbetstidslagen, försäkringsrörelselagen, konkurrenslagen, etc. Sanktionsavgifter, som numera ofta nyttjas inom näringsrätten, kan som regel uttas med mycket höga belopp och utan komplicerande faktorer såsom uppsåt, betalningsförmåga etc.På senare år har det emellertid blivit märkbart att Europakonventionen och EU-rätten utgör spärrar för lagstiftaren, och att krav ställs på förutsebarhet, proportionalitet m.m. Trots att sanktionsavgifter har funnits i svensk rätt i snart 40 år finns mycket osäkerhet kring dem, inte minst hos enskilda som plötsligt finner sig träffade av avgifter på kanske miljontals kronor.Boken behandlar bl.a. hur sanktionsavgifterna vuxit fram och varför, hur de ska hanteras normgivningsmässigt, t.ex. avseende krav på lag eller förbud mot retroaktivitet, och varför domstolsprövning och möjlighet till jämnkning måste vara centrala inslag i ett sytem med sanktionsavgifter.Boken riktar sig främst till advokater, bolagsjurister och till de myndigheter som tillämpar berörda sanktionslagar; allmänna domstolar, förvaltningsdomstolar, miljödomstolar, förvaltningsmyndigheter, exempelvis Konkurrensverket och Naturvårdsverket, men även till enskilda som försöker ta tillvara sina egna eller andras intressen. Möjligen har även lagstiftaren anledning att fundera över bokens innehåll.