Alkohol, tobak och spel ger njutning och spänning till användaren åtminstone för stunden. Men konsumtionen har även en baksida och överkonsumtion skapar beroenden som påverkar folkhälsan negativt. Olika åtgärder har därför vidtagits för att begränsa användandet, vilka traditionellt bestått av förbud eller starka inskränkningar av konsumtionsmöjligheterna.

• Motbok,
• detaljhandelsmonopol,
• ensamrätt och
• minimiålder

är några exempel på förbud och starka inskränkningar.
Alkohol och tobak har även punktbeskattats under lång tid, både av folkhälsopolitiska och fiskala skäl. Medlemskapet i EU och den globala trenden mot ökad rörlighet och handel innebär dock nya förutsättningar för den svenska folkhälsopolitiken.

David Sundén utvärderar den samhällsekonomiska effektiviteten i de befintliga styrmedlen för alkohol, tobak och spel. En slutsats är att intäkterna från tobaksskatterna särskilt för snus mer än väl täcker de samhällsekonomiska kostnader som uppstår till följd av konsumtionen. Alkoholskatterna däremot motsvarar inte alkoholkonsumtionens samhällsekonomiska kostnader. Till skillnad från tobakspolitiken är alkoholpolitiken inte harmoniserad på EU-nivå och författaren anser att Sverige behöver göra en omfattande översyn av politiken på alkoholområdet. Mer generellt menar Sundén att de politiska målen för alkohol, tobak och spel bör revideras och även att statistiken behöver förbättras. Dessutom behövs fler åtgärder riktade mot brukare som vill bryta sitt beroende.

Köp rapporten och ta del av den fullständiga analysen!