Tonåren är en stormig tid i många adoptivfamiljer. Inte bara adoptivföräldrarna står handfallna och undrande. Många som arbetar professionellt med barn har ofta svårt att förstå de adopterade tonåringarnas våldsamma utagerande eller depressioner. Livet i det ombonade hemmet i Sverige står i skarp kontrast till barnets första upplevelser av övergivenhet och rotlöshet. Med all sin kunskap och långa erfarenhet av adoptionsfrågor har Madeleine Kats beskrivit adoptivbarnens problem. Det har blivit en inträngande, levande och i vissa stunder skakande skildring. Madeleine Kats var själv förälder till tre adopterade barn. Mellan åren 1973-1979 var hon ordförande i Adoptionscentrum samt ledamot av socialstyrelsens nämnd för internationella adoptionsfrågor, NIA. Hon var verksam både som journalist och psykoterapeut och har skrivit ett flertal böcker om barn och föräldrarskap. Madeleine Kats avled i augusti 1990. In i det sista arbetade Madeleine med det hon fann viktigast - de adopterade barnens problem.