Min syster pratar inte längre i telefon. Det är tre år sedan hon slutade göra det, elva år sedan hon förlorade förmågan att läsa. Däremellan, gradvis, tappade hon förmågan att måla.

Therése Granwalds syster Kate föddes 1962 och fick en hjärnskada i samband med förlossningen. Föräldrarna fick rådet att lämna bort henne men vägrade, istället flyttade de till Gotland där Kate fick gå en i särskoleklass på en vanlig skola. Hon växte upp med vänner och familj och levde ett aktivt liv. Hon älskade att måla. Hon flyttade hemifrån till ett gruppboende och fick ett jobb på Samhall. Sen kom nedskärningarna. Och medicinerna. Aktiviteter lades ner, produktionstakten på jobbet trissades upp, färdtjänstbussen drogs in, besöken hos frissan fick bli hembesök. Kate blev allt sämre i takt med att hennes värld krympte och listan på piller växte.

Therése är sjutton år yngre än sin storasyster och bestämmer sig tidigt för att lämna Gotland, och sin familj. Hon flyttar till Lund, utbildar sig och skaffar vänner och en egen familj. Inom henne gnager skulden. Hon lever utan begränsningar, Kate sitter isolerad på sitt LSS-boende utan möjligheter att påverka sin egen situation.

Syster är en klar och gripande berättelse om en människa som vi sällan möter i litteraturen. En syster som inte fick välja sitt liv och en annan som ville leva för dem båda. En berättelse om livslång kärlek och ansvar, och ett samhälles svek.