Människan har i alla tider nyttjat psykedeliska droger. Från antikens sumerer och greker, via ursprungsamerikaner och västafrikanska schamaner, till vår tids rejvkultur, har de botat våra sjuka, stimulerat vår kreativitet, och tagit oss närmare både Gud och varandra.

På 1950- och 1960-talet insåg man substansernas kraft i västvärlden. Psykologer hoppades använda dem för att behandla missbruk och depressioner. Men de togs också upp av motkulturen och Vietnamrörelsen för att inspirera till nytänkande, vilket snart ledde till att de förbjöds. De senaste åren har de psykedeliska drogerna genomgått en renässans både inom kulturen och forskningen. Men är de här för att frälsa eller förstöra? Extas i folkhemmet handlar om de psykedeliska drogernas återkomst, i Sverige och i världen. Om deras enorma medicinska, andliga och kreativa potential. Men också om hälsoriskerna det sägs att de bara kan hjälpa redan friska och om den individualistiska ideologi som kan följa i trippandets spår. I boken träffar vi människor som tar syra för att komma närmare familj, vänner och sina egna känslor. Vi får träffa en kvinnlig svensk antropolog som flyttade till Perus djungler för att bli schaman och en psykolog som försonats med sin döda pappa på ayahuasca. Gör historiska nedslag i fornnordens extatiska kultur och läser Carl von Linnés globala drogöversikt. Vi får också lära känna svenska psykedeliska pionjärer: KI-kemister som deltog i amazoniska begravningsritualer, konstnärer som tände på för kreativitet, och de samtida medicinforskare om den psykedeliska vetenskapens möjligheter och risker.