Metallfjärilar. Han vet inte varifrån de kommer, inifrån gitarren eller ur den svarta himlen inuti honom, men han släpper iväg dem, låter dem fladdra ut genom fönstret eller genom nyckelhålet in till Andreas. Han vet inte om Andreas kan se dem, eller om han bara glor på teve med volymen högt uppvriden utan att märka något alls.

Martins lillebror Andreas är femton år och ska snart dö. Alla väntar på det, på sitt eget sätt. Medan mamman överbeskyddar Andreas och pappan vänder sig bort, tar Martin sin tillflykt till musiken och förbannar sin bror för att han inte gör något av den tid han har kvar. Men om nätterna kommer mardrömmarna: är det inte i själva verket han som förtjänar att dö, som föraktar Andreas för hans gråhet? Själv skriver Andreas i hemlighet en lista över tre viktiga saker han måste göra. Nu, innan det händer.

Mellan vinter och himmel är Elin Bengtssons debutbok.

Elin Bengtsson (född 1987) är författare och genusvetare och arbetar för RFSU i Stockholm. Hon har tidigare studerat på Nordens författarskola på Biskops Arnö och statsvetenskap i Lund.

"Det är en sällsam bok, sorglig och livskraftig på samma gång. Distansen och fokusbytet är briljant hanterade och språket både fängslar och erbjuder spännande ingångar till det undangömda. Det är utan tvekan en av årets starkaste ungdomsromaner." - Jonna Fries, Smålandsposten

"Mellan vinter och himmel är en berättelse som det är omöjligt att värja sig för. Av det uppenbara skälet: barn dör och barn hatar och sörjer. Men framför allt för att författaren har förmågan att proppa sin text med känslor utan att halka ner i det sentimentala där man som läsare hade kunnat sätta sig till motvärn. Det är en knivskarp, mycket skicklig balansgång som får mig att tänka på Johanna Thydells I taket lyser stjärnorna." - Cecilia Nelson, Göteborgsposten

"En fantastiskt fin och lågmäld debut! Som verkligen kryper in under huden, och man blir bara så berörd ... " - Boksnack

"Man kan verkligen känna frustrationen och sorgen och känslan av att inte veta hur man ska bete sig när allt blir så där vansinnigt jobbigt." - Ge oss boken!

Mellan vinter och himmel är en berättelse som det är omöjligt att värja sig för. Av det uppenbara skälet: barn dör och barn hatar och sörjer. Men framför allt för att författaren har förmågan att proppa sin text med känslor utan att halka ner i det sentimentala där man som läsare hade kunnat sätta sig till motvärn. Det är en knivskarp, mycket skicklig balansgång som får mig att tänka på Johanna Thydells I taket lyser stjärnorna.