Människan har alltid funderat över naturens hemligheter. Hur har alltsammans uppkommit? Varför ser växter och djur ut som de gör? Vilken är människans plats i det hela? Hur skiljer sig det som växer, kryper, kväker och parar sig från den döda materia som bara passivt vittrar sönder och slits ner? Hur kan det komma sig att växter och djur tycks sträva mot att på olika sätt förverkliga sig själva medan den döda materien förefaller att vara bunden i en tröstlös kedja av orsak och verkan? Detta är frågor som berör tillvarons grundförutsättningar. Vi ser idag en dramatisk kunskapsutveckling inom biologin.

Livsvetenskaperna sysselsätter fler forskare än någonsin förut. Biologin gör sig nyttig inom jord- och skogsbruk, livsmedelsteknik, sjukvård, miljövård och mycket annat. Kapitalstarka investerare uppfattar livsvetenskaperna som en framtidsbransch; biologiska och medicinska uppfinningar patenteras i ökande omfattning.

Nils Uddenberg skildrar i detta rikt illustrerade tvåbandsverk hur människan genom historien har försökt förstå sig själv och sin biologiska omgivning från de antika naturfilosoferna fram till de senaste debatterna om genteknikens möjligheter och risker. I fyra övergripande avsnitt ges en bred och populärt hållen bakgrund till vår tids biologiska kunskaper och teorier: En levande materia, Mångfald och utveckling, Arvets natur och Känn dig själv. Vi får följa hur en animistisk bild av naturen ersatts av en naturvetenskapligt mekanistisk; hur systematik och utvecklingslära har vuxit fram; hur olika teorier om ärftlighet har avlöst varandra och hur utforskandet av arvets natur har lett fram till den moderna molekylärbiologin. Sist men inte minst ges en fyllig redogörelse för hur biologin har påverkat bilden av människan och hennes samhälle.

Förutom att presentera den inomvetenskapliga utvecklingen inom biologin visar Uddenberg hur vetenskapsmännen har påverkats av strömningar i tiden. Vi får rikhaltiga exempel både på att ideologisk övertygelse har stört sökandet efter sanning och att forskarna har dragit oberättigade politiska och moraliska slutsatser utifrån sin vetenskap.

Genom sin kombination av både ett historiskt och ett filosofiskt grepp ger Idéer om livet en inblick i biologins vetenskapshistoria som kan bidra till diskussionen av miljöfrågor, djurskyddsetik, gen-etik och andra medicinetiska och bioetiska frågor. Boken beskriver den internationella utvecklingen, men ger särskilt utrymme åt biologins historia i Sverige. Den är skriven för att fungera som ett lättillgängligt standardverk som kan användas vid universitetsstudier både i biologi och i humaniora, men kan utan vidare lustläsas.

Ett biologihistoriskt verk av denna omfattning har inte publicerats på svenska sedan 1920-talet.