Under 1900-talet har en ny sorts pedagogik tagit form. Parollerna har blivit självstyrt lärande, uppgiftsbaserat lärande och delaktighet – fokus riktas alltså på «lärande« och inte längre på «inlärande«. Nya tekniska möjligheter, satsning på kvalitetskontroll, kompetensutveckling och livslångt lärande är omständigheter i tiden som påverkar pedagogikens utveckling. Författaren menar att vi nu, vid millennieskiftet, söker förverkliga många av de tankar som tog form redan under franska revolutionens dagar. Därför bildar också Jean-Jacques Rousseau en utgångspunkt i denna boks första del, en översiktlig beskrivning av den moderna pedagogikens förgrundsgestalter. Tonvikten i framställningen ligger dock vid moderna portalfigurer, exempelvis Montessori, Steiner, Freinet, Dewey, Vygotskij, Bernstein, Piaget och Bruner, som alla sätts in i ett historiskt sammanhang.

Hur samhällsutvecklingen och dessa pionjärers arbete har lett fram till ett pedagogiskt nytänkande skildras i bokens andra del. Här ges en mycket konkret framställning av nya pedagogiska angreppsätt och arbetsmetoder. Vi möter bl a PBL (problembaserat lärande), casemetodik, nya former för kompetensbedömning, utvärdering och kvalitetssäkring Bokens första del är en revidering och omstrukturering av Riktningar i modern pedagogik, den andra delen är helt nyskriven.

Boken riktar sig till lärarutbildningar, pedagogikstuderande och intresserade av pedagogisk utveckling och ledarskap.

---

Henry Egidius har mångårig erfarenhet inom pedagogisk forskning och lärarutbildning. Han har även utarbetat ett flertal referensverk inom psykologi, pedagogik och psykoterapi.