Vad kan man göra när mamma skrivs ut från sjukhuset fast hon inte är så frisk att hon klarar sig hemma? Hur hanterar man gamla föräldrar som inte orkar städa och laga mat längre? Och hur tar man hand om en demenssjuk make?

I Med varmt hjärta och vässade klor beskrivs de varierande problem som anhöriga ställs inför – problem som det ofta går lättare att klara av om det finns en kärleksfull inställning till den hjälpbehövande. Anna Larsson ger en rad tips som kan underlätta i kontakterna med läkare och tjänstemän vid myndigheter. Det är i det sammanhanget titelns andra hälft, de «vässade klorna«, kommer in.

I boken ges många exempel på att något verkligen är på gång i anhörig-Sverige. Allt fler anhöriga organiserar sig i föreningar för att kunna ställa krav på rättvis och lika behandling av gamla och sjuka. Flera kommuner inrättar anhörigkonsulenter och dessutom pågår utvecklingsprojekt för att stötta den hittills så tysta gruppen av anhörigvårdare.

Ingen vet hur många som vårdar någon i hemmet i dag, men att det rör sig om mer än etthundra tusen personer råder stor samstämmighet kring. De allra flesta av anhörigvårdarna ser sin uppgift som självklar, men långt ifrån alla får den hjälp som fordras för att orka med. Anna Larsson tar bland annat upp «hur man kan klara sig trots kommunen« och hon redogör för vilka möjligheter till ekonomisk ersättning som finns för anhörigvårdare.

Anhörigvårdarna och andra med inte fullt så tyngande ansvar för gamla och sjuka kan identifiera sig med berättelserna i denna bok. Författaren skildrar också sin egen upplevelse av att plötsligt få en svårt sjuk mamma. Här visas även på möjligheten att fördjupa relationer med nära och kära sedan de blivit gamla och sjuka.

Boken riktar sig till alla som har ett ansvar för vården och omsorgen om gamla och sjuka närstående personer.

---

Anna Larsson är medicinreporter vid Sveriges Radios Ekoredaktion. Under många år har hon arbetat med reportage om bristerna i äldreomsorgen och det medicinska omhändertagandet av äldre. Hon har medicinsk grundutbildning och leder för närvarande ett internationellt forskningsprojekt om förbättrad hälsojournalistik vid Folkhälsoinstitutet i Oslo.