Kungliga Vetenskapsakademien inbjöd femton forskare att beskriva sin syn på våra möjligheter att på kunskapens grund utveckla ett framtida samhälle. Avsikten var att bidra till förståelse för de utvecklingsmöjligheter som finns men också ge en insikt om de gränser som naturen utstakat och vilka förutsättningar som gäller för vår överlevnad. Kunskap i kamp mot kris består av dessa femton bidrag.

Boken innehåller tre teman som vävs in i varandra. Det första behandlar dagens dilemma ut ett brett perspektiv, från jordens skapelse, livets uppkomst och utveckling fram till industrisamhällets förutsättningar. Det andra temat är tillgången på naturresurser med fokus på naturens och vårt samhälles grundbult, energin. Då en naturresurs sinat, befunnits miljöfarlig eller blivit alltför dyr har vi hittills lyckats finna ersättning. Kommer vi att kunna göra det i framtiden? Det tredje temat är samspelet mellan forskningen och samhället. Marknadskrafter leder till att vi har en underproduktion av nyttigheter och en överproduktion av onyttigheter. Det behövs en stark förändring av det sociotekniska systemet. Det behövs kunskaper om basen av naturresurser. I längden är samhället beroende av ekosystemens möjligheter att skapa förnyelsebara produkter.

---

Om författarna

Jan Bergström, professor i paleozoologi

Bert Bolin, professor emeritus i meteorologi

Annagreta Dyring, fil mag, chef för Forskningsrådsnämndens forskningsinformation

Carl Folke, docent i systemekologi

Tor Ragnar Gerholm, professor emeritus i fysik

Gunnar Hambreus, tekn dr

Per Lekander, tekn lic

Kerstin Lindahl-Kiessling, professor emeritus i zoofysiologi

Lars Kristoferson, fil dr i astronomi och plasmafysik

Karl-Erik Larsson, professor i reaktorteknik

Sten-Eric Lindkvist, fil dr och docent i fysikalisk kemi

Peter Steen, forskningschef, professor i naturresurshushållning

Stenbjörn Styring, professor i biokemi

Tage Sundström, fil dr och docent i fysik

Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria