Björn Afzelius är en av våra mest komplexa national­skalder. Redan beteckningen "nationalskald" är för många provocerande, trots att inget annat uttryck räcker. Under sin artistkarriär var dock Afzelius en röst som ofta hamnade i skuggan. Först i skuggan av vännen i Hoola Bandoola Band, Mikael Wiehe, sedan i den medieskugga som han placerades i av kritiska recensenter och andra tyckare. Trots och kanske tack vare detta växte ständigt hans publik.När Afzelius gick bort i cancer 1999 var han en av Nordens mest folkkära låtskrivare och sångare. Hans album hade redan vid hans död sålts i mer än två miljoner exemplar i Sverige, men inte minst i hans andra hemländer; Norge och Danmark. Hans evighetslånga turnéer tillhörde år efter år de mest publikdragande alla kategorier och sånger som Sång till friheten och hans version av Tusen bitar sjöngs i dag på såväl begravningar som fester i tre länder.Gunnar Wesslén var en av få journalister som följde Afzelius på nära håll under hela hans karriär. Först som reporter för Aftonbladet, senare som vän. Wesslén har för att skriva den första Afzeliusbiografin grävt djupt i sitt eget minne, men även samtalat med Afzelius många kvinnor, med hans döttrar och med artistkollegor som Wiehe och Torsten Flinck. I boken förklarar även dåtidens rockjournalister vad det var hos Afzelius som triggade deras ilska den gången, och hur de ser på honom i dag. Wesslén har inte tvekat att vända på alla stenar i Afzelius väg. Sammantaget blir det en berättelse om en mycket komplex artist och människa."En man med så blanka boots måste ha mörka sidor", som den norske författaren Knud Faldbakken vid ett tillfälle sa till Björns vän och medmusikant Åge Aleksandersen."Familj och kärlek, det som skulle blivit det viktigaste i hans liv blev Björns stora misslyckanden Istället blev hans liv en rockstjärnas. Ibland tror jag att Bill Wyman i Rolling Stones är den ende som haft fler kvinnor på sina turnéer än Björn Afzelius. Han hade aldrig ett långt, innerligt förhållande med en kvinna. Den han öppnade sig mest för var Marianne, hans förstfödda dotter Rebeccas mamma. Vad som skulle hänt med hans sista förhållande, det med Anette, vet ingen." (Utdrag ur boken)