Betyg, nationella prov och skriftliga omdömen är olika former av kunskapsbedömning. I vid mening är kunskapsbedömningar ett av de kraftfullaste pedagogiska verktygen skolan har till sitt förfogande för att disciplinera individen och dess lärande - i både positiv och negativ bemärkelse. Dessutom är kunskapsbedömningar ett politiskt styrmedel.

Ämnet är kontroversiellt. Författaren tar inte ställning, den debatten förs i andra forum. Han redovisar i stället relevant forskning för lärare och blivande lärare att stå på när de ska se på sina elevers kunskapsutveckling. Många lärare känner stor vånda inför bedömningsmomentet som de enligt lag måste genomföra. Förhoppningen är att denna bok ger dem det verktyg, de argument och den säkerhet de så länge efterfrågat.

Bedömning för lärande utgår från att både summativa och formativa bedömningar fyller en plats i utbildning. Det centrala är att se hur de kan komplettera varandra.
Boken börjar med en historisk tillbakablick för att sedan följas av en diskussion om samhällets förväntningar på skolväsendet. Vad är användbar kunskap och hur bedömer man den? Utantillrabbel eller förtrogenhetskunskap?
Sista delen av boken är praktisk. Hur gör man? Vilka tekniker finns för både summativ och formativ bedömning?
Boken svarar mot de krav som ställs i den nya lärarutbildningen.