Vid vilka tillfällen kommer ny verklighet, nya synvinklar in i litteraturen? Den frågan vägleder Birgitta Holm när hon utifrån valda textstycken låter verk, epoker, historiska tillstånd träda fram. Ett tusen års svensk litteraturhistoria belyses. Början tas i Birgitta Birgersdotter på 1300-talet och slutpunkt är Birgitta Stenberg på 1900-talet. Däremellan kommer författare som Agneta Horn, Hedvig Charlotta Nordenflycht, Märta Helena Reenstierna (Årstafrun), Victoria Benedictsson, Elin Wägner. Metoden är att ligga nära texterna, men frågeställningen rör tillvarons och samhällets grundvalar. Vad har det skrivna ordet att säga om vår väg mot förståelse människor och folkslag emellan?