På en avskalad och konstlös prosa berättar Pär Lagerkvist om den eviga ondskan symboliserad av bödeln ¿ fruktad i den mörka medeltiden, avgudad i jazzåldern. Hans roman utkom första gången 1933 och är en allmängiltig skildring av världens onda krafter, men också en stridsskrift med otvetydig och skoningslös syftning på sin egen samtid.

Pär Lagerkvist (1891¿1974) tilldelades Nobelpriset i litteratur 1951.