Lars Noréns dramatik har inte bara spelats på scener världen över, filmatiserats och bearbetats för TV - den låter sig också läsas, som partitur, poesi, fragment. Den oerhörda skärpan på scenen, stramheten, de dröjande och plötsligt accelererande rörelserna, det vita ljuset... allt finns redan från början nedlagt i texten. Det är lika drabbande att läsa Lars Norén som att se honom spelas. I fyra originalpocket, ''De döda pjäserna 1-4'', presenteras nu 14 opublicerade pjäser, skisser och fragment, skrivna mellan 1989 och 1994. Här återkommer teman och motiv från tidigare pjäser, men här finns också nya inslag, både överraskande och konsekventa, med öppningar åt många håll. Det är en pågående process vi tar del av, ett aldrig avslutat arbete. Kritikern Mikael van Reis kommenterar Noréns dramatiska projekt i ett utförligt efterord.