De franska hugenotterna och deras betydelse är i Sverige ett nästintill okänt ämne. För en del är de stridsglada hugenotterna i De tre musketörerna den enda ingången till ämnet, och kanske ligger det i bakhuvudet hos några att den franske kungen Henrik IV sade att Paris kunde vara värt en mässa när han övergick från sin kalvinska tro till katolicismen.        Men hur många vet att de franska arkitekter, konstnärer och köpmän som skapade en värld av lyx i det kulturellt efterblivna Sverige under 1600-talet var hugenotter som var förföljda eller missgynnade i sitt katolska hemland? Vem tänker idag på att de överkalkade väggmålningarna i svenska kyrkor har sin idémässiga bakgrund i den kalvinska bildfientligheten, eller på att de uppländska järnbruken utgår från kalvinska idealsamhällen? Inte heller är det särskilt känt att vår moderna kapitalism har sitt ursprung i de reformerta holländare som slog sig ned i Sverige på 1600-talet och anlade dessa järnbruk. Det var deras efterföljare bland reformerta fransmän och holländare som bildade kärnan i Stockholms Skeppsbroadel.        I sin nya bok berättar Fredric Bedoire om hugenotternas värld, från de första kalvinisterna i religionskrigens Frankrike till de reformerta invandrare som satte sin prägel på 1600- och 1700-talets Sverige. Vi får bland annat möta entreprenören Louis De Geer, modehandlaren Claude Roquette Hägerstierna och köpmannen Claes Grill, liksom fyra generationer av den dominerande hugenottfamiljen Bedoire, författarens egen släkt. I bakgrunden löper diskussionen om den roll kalvinismen haft för utvecklingen av det moderna samhället.