Joyce Carol Oates är en av USA:s mest framstående författare och hennes stjärna fortsätter att stiga också på den svenska marknaden. Hennes två senaste romaner, Blonde  (2001) och Mitt i livet  (2002) har blivit stora försäljningsframgångar.

Hon sitter där på utomhuskaféet. Alma utan efternamn. En blek, småfet tatuerad tjej utan arbete, utan pengar. 38-årige doktor Joshua Moses Seigl skrev i sin ungdom en uppmärksammad bok om judeförföljelserna och är nu djupt försjunken i en nyöversättning av Vergilius Aeniden. Motvilligt inser han att han behöver en assistent, särskilt som han drabbats av en nerbrytande nervsjukdom. Och mot alla odds blir det den tatuerade flickan som får jobbet i konkurrens med flera välmeriterade unga män.      Obildad och tystlåten flyttar Alma in, sorterar papper och besvarar post. Egentligen hatar hon allt vad han står för: rik, akademiker, jude. Hennes skumma pojkvän Dmitri gör allt för att underblåsa hennes antisemitism. Och Alma börjar djävlas med Seigl, stjäl, mixtrar med hans mediciner, spottar i gästernas drinkar och förstör hans värdefulla förstautgåvor och manuskript. I förlängningen anas en än värre plan. Den naive Seigl uppfattar sig som en välvillig mentor och misstolkar Almas stillsamma beteende som en orubblig lojalitet.      Men två kvinnor i Seigls närhet, hans väninna Sondra och systern Jet, försöker på olika sätt göra livet obehagligt för flickan. Det katastrofala slutet dyker ändå upp som från en klar himmel.

Den tatuerade flickan är en mörk, gastkramande och fängslande roman där Oates utforskar etniskt hat, men också beroende och en sorts valhänt ömhet, genom ännu en tragisk hjältinna.