Grapefruit, grapefrukt, grape, greip, greyp eller greippi? Computer, dator, datamat, datamaskin, telda, tölva eller tietokone?  Diskussionen om hur vi skall möta de utländska språkfrukterna som kommer till Norden är inte ny. Att skapa nya ersättningsord har en flera hundraårig tradition, och stavningen blev ett mycket aktuellt tema under 1800-talet. Denna bok lägger huvudvikten på de senaste seklen. Därmed faller också exposition eller utställning, brint eller vandstof, filosof eller Philosoph innanför diskussionen.  Språk är inga statiska fenomen. En kultur och ett språk utvecklar sig i kontakt med andra språk och kulturer. Det här är lättast att se i fråga om skriftspråket, som står i centrum för denna rapport, men detsamma gäller också talspråket.  Språket är något vi skapar, understryker man inom språksociologin. Därmed kan språket tolkas som andra kulturyttringar, som vi dyrkar genom våra föreställningar, ideologier och värderingar. Ett syfte med denna bok är att illustrera hur sju nordiska språksamfund förhåller sig på olika sätt till språkpåverkan i dag och hur dessa samfund har förhållit sig till språkpåverkan utifrån under de senaste århundradena.  I boken presenteras normeringshistoriker för vart och ett av de sex språken isländska, färöiska, norska, danska, svenska och finska, samt för finlandssvenskan. Dessutom ges en inledande diskussion av temat.  Författarna, som kommer från de sju språksamhällena, är Ari Páll Kristinsson, Jógvan í Lon Jacobsen, Helge Sandøy, Margrethe Heidemann Andersen, Erik Hansen, Pia Jarvad, Jørgen Schack, Martin Ransgart, Leila Mattfolk, Åsa Mickwitz, Jan-Ola Östman, Pirjo Hiidenmaa och Pirkko Nuolijärvi.